Målet för folkpartiets politiska förslag är att var och en av oss ska ha frihet och möjlighet att förverkliga våra drömmar om ett gott liv. Vi tror på människors förnuft och samvete. Politiken ska riva hinder och skapa förutsättningar – inte bestämma hur vi ska leva våra liv. Det personliga ansvaret kan aldrig ersättas av politiska beslut.
Folkpartiet liberalerna är ett idéparti. Vi ser inte som vår uppgift att företräda vissa grupper eller intressen. I stället står vi upp för medborgaren i kontrast till dem som i första hand ser sig som representanter för en viss samhällsklass, livsåskådning eller uppfattning om hur livet ska levas.
Det liberala samhällsbygget vilar på tre pelare: andlig frihet, materiell frihet och solidaritet:
• Andlig frihet innebär rätten att hysa och uttrycka politiska, religiösa och andra övertygelser. Det viktigaste sättet att trygga den andliga friheten är demokratin. Den bygger på politisk frihet, allmän rösträtt och rättssäkerhet.
• Materiell frihet innebär rätten att välja yrke, konsumtion, bosättning och livsstil. Det viktigaste sättet att trygga den materiella friheten är marknadsekonomin. Den bygger på enskilt ägande, närings- och avtalsfrihet. Konsumenternas val styr produktionen. Marknadsekonomin är det enda ekonomiska system som går att förena med demokrati.
• Solidaritet handlar om människors omsorg om andra människors välbefinnande och livschanser. Insikten om de sämst ställdas villkor är alltid en viktig utgångspunkt för vårt arbete. I ett liberalt välfärdssamhälle bidrar stat, kommuner och frivilliga gemenskaper till alla människors trygghet och förankringar. Välfärdspolitikens viktigaste uppgifter är att bidra till människors rätt till självbestämmande, till att deras grundläggande behov tillgodoses och till att nya möjligheter ges till dem som annars skulle ha få livschanser.
Liberaler är världsmedborgare. Människors rätt till frihet måste värnas oavsett var på jorden de befinner sig. Hunger och fattigdom måste bekämpas. Vi arbetar för global frihandel och en generös biståndspolitik. Vi vill stärka demokratin och marknadsekonomin i alla världens länder. Den liberala visionen är att fri rörlighet för individen ska vara en mänsklig rättighet. Alla ska tillåtas leva och verka där i världen som de själva vill.
Svensk liberalism år för år
Vi tror att vår ideologi och politik tilltalar människor från alla grupper, de som tycker att individens behov ska stå i centrum och som också tycker att respekten för individens rättigheter och valfrihet måste värnas.
Vi har också något fler unga väljare än äldre.
I stort sett lika många män och kvinnor röstade på folkpartiet 2002.
Folkpartiet är det största borgerliga partiet bland invandrare och bland studerande.
Folkpartiet i sin nuvarande form grundades år 1934, men räknar sina rötter till Frisinnade landsföreningen som startades redan 1902. Därför firade folkpartiet liberalerna 100-årsjubileum år 2002.
År för år
1765-66 lyckas den svenska liberalismens fader, Anders Chydenius, i riksdagen driva igenom en liberal tryckfrihetsförordning och ekonomiska avregleringar.1809 bildas det första riksdagspartiet (möjligen i världen) som kallar sig liberalt.
1840-70 genomförs en rad liberala reformer, bl.a. folkskola, kommunalt självstyre, näringsfrihet, frihandel och ökade rättigheter för kvinnor. Erik Gustaf Geijer och Lars (Johan) Hierta är två ledande liberaler.
1884 motionerar Adolf Hedin i riksdagen om arbetarskydd samt pensions- och olycksfallsförsäkring.
1890 bildas Sveriges allmänna rösträttsförbund där liberaler dominerar.
1895 bildas ett radikalt liberalt andrakammarparti, folkpartiet.
1897 bildas två liberala andrakammargrupper som står något till höger om folkpartiet.
1900 går liberalerna i andra kammaren samman i liberala samlingspartiet. (Från 1910 får partiet medlemmar även i första kammaren.) Sixten von Friesen blir partiledare. Viktigaste frågan är en rösträttsreform med utvidgad rösträtt. Rösträttsrörelsen beslutar upplösa sig och förbereda bildandet av en liberal riksorganisation.
1902 bildas frisinnade landsföreningen, en riksorganisation som ska samverka med liberala samlingspartiet.
1905 blir Karl Staaff liberal partiledare och deltar i en samlingsregering där han gör viktiga insatser för att unionen med Norge får en fredlig upplösning.
1905-06 leder Staaff en liberal regering som bl.a. får igenom förbättringar för folkskollärarna, lag om medling i arbetstvister och statsbidrag till arbetsförmedlingar.
1911-14 leder Staaff en liberal regering som genomdriver bl.a. folkpension, bättre arbetarskydd samt ökat stöd till olycks- och sjukkassor.
1917-20 är Nils Edén statsminister i en regering med liberaler och socialdemokrater. Viktiga reformer är parlamentarism, allmän och lika rösträtt för kvinnor och män, åttatimmarsdag och medlemskap i Nationernas förbund.
1923 spricker frisinnade landsföreningen på frågan om rusdrycksförbud. En minoritet bildar Sveriges liberala parti med Eliel Löfgren som ledare. Carl (CG) Ekman blir de frisinnades ledare.
1926-28 leder Ekman en regering med frisinnade och liberaler som bl.a. driver igenom en läroverksreform, kollektivavtalslagen och Arbetsdomstolen.
1930-32 leder Ekman en frisinnad regering som bl.a. inför statsbidrag till moderskapshjälp.
1934 bildas folkpartiet genom en sammanslagning av de frisinnade och liberala partierna samt ett par mindre grupper.
1935 blir Gustaf Andersson i Rasjön partiledare.
1939-45 deltar folkpartiet i samlingsregeringen. Partiet lyckas förhindra en del allvarliga ingrepp i de demokratiska rättigheterna och tar initiativ till den liberala tryckfrihetsförordning som antas 1949.
1944 blir Bertil Ohlin partiledare. De första tio månaderna är han handelsminister i samlingsregeringen. Därefter är han oppositionsledare i 22 år. Folkpartiet blir största borgerliga parti i alla val under Ohlins tid i utom valen 1958. Han lyckas stoppa socialdemokraternas planer på en socialistisk skördetid efter kriget och han fick till sist igenom kravet på enkammarriksdag.
1967 blir Sven Wedén partiledare.
1969 blir Gunnar Helén partiledare. Under Hagaöverenskommelserna 1974 och 75 medverkar folkpartiet till sänkta marginalskatter samt till sänkt och rörlig pensionsålder.
1975 blir Per Ahlmark partiledare.
1976 bildas en borgerlig trepartiregering där folkpartiet ingår.
1978 blir Ola Ullsten partiledare. Senare under året blir han statsminister i en folkpartiregering.
1979 bildas en ny trepartiregering.
1980 bildas en regering med folkpartiet och centern.
1976-82 medverkar folkpartiet alltså i fyra regeringar. Viktiga reformer är bl.a. stärkt grundslagsskydd för medborgerliga rättigheter, 1 procent i bistånd, jämställdhetslag och femte semestervecka.
1983 blir Bengt Westerberg partiledare.
1989 medverkar folkpartiet i den stora skattereformen som innebär att partiets långvariga kamp för väsentligt lägre marginalskatter förverkligas.
1990 folkpartiet kompletterar partinamnet till folkpartiet liberalerna.
1991-94 deltar folkpartiet liberalerna i en borgerlig fyrpartiregering. Viktiga reformer är bl.a. handikappreform, pensionsreform, ökad frihet radio och TV samt valfrihetsrevolution inom välfärdstjänsterna.
1995 blir Maria Leissner partiledare.
1997 blir Lars Leijonborg partiledare.
2007 blir Jan Björklund partiledare.