Ett land med höga ambitioner måste satsa på sitt utbildningsväsende. Vi behöver både bredd och spets.

Under de senaste åren har regeringen fokuserat på elever med stort behov av hjälp och stöd. Till exempel har speciallärarutbildningen återinförts och elevhälsan stärkts. Dessutom har möjligheten till stöd förstärkts genom en möjlighet att överklaga åtgärdsprogram.

Det är en helt riktig prioritering. Men individualisering måste innebära att också studiebegåvade elever har rätt att utvecklas i sin egen takt.

Redan i dag kan elever med fallenhet för idrott och musik gå i särskilda klasser. Samtidigt har det ansetts fult att låta elever med begåvning för matematik eller naturorientering lära sig mer än andra.

Men ingen ska behöva rulla tummarna i skolan. Därför föreslår regeringen, med Folkpartiet i spetsen, i dag ett försök med spetsutbildningar på högstadiet. 2012 ska tio klasser med trettio elever var starta. De ska vara fördelade över hela landet.

Det ska vara tillåtet med särskilda antagningstester till dessa klasser. Därmed blir elevernas fallenhet för ämnet avgörande, inte deras sociala bakgrund eller föräldrarnas förmåga att tjata in sina barn på en utbildning. Det innebär också att elever inte lockas in på en utbildning som de sedan inte har förutsättningar att avsluta.

Till slut handlar detta om ett fåtal elever i ett fåtal klasser som får möjlighet att läsa gymnasiekurser redan på högstadiet. Utbildningen får inte heller kosta mer än annan högstadieutbildning i kommunen.

Det är dags att kasta den socialdemokratiska jantelagen i papperskorgen. I en socialliberal skola får alla elever utvecklas i sin egen takt - också de som är bra på teoretiska ämnen.