Rapport från Bygg- och Miljönämnden.

Vid Bygg- och Miljönämnden sammanträde 2010 05 04 behandlades frågan om återkallande av serveringstillstånd för en restaurangägare i Finspång.
Skatteverkets utredning talar sitt tydliga språk och enligt den har restaurangägaren undanhållit inkomster från beskattning och är den rätt, så är det enligt vår mening, ingen tvekan om att serveringstillståndet skall dras in. Men restaurangägaren har överklagat skatteverkets beslut och nämndens mening var vid sammanträdet att man inte skall döma någon förrän alla fakta ligger på bordet och att dom i ärendet slutgiltigt har fallit.
Vid sammanträdet var berörd restaurangägare närvarande för att lägga fram sin syn på saken och där framkom vissa frågetecken som kan ha avgörande betydelse för förvaltningsrättens dom i ärendet.
Det bör påpekas att nämndes ledamöter efter ingående överläggningar var eniga i beslutet.

Ärendet är i grunden en rättsäkerhetsfråga och ingen medborgare i Sverige skall av någon myndighet dömas på förhand, inte förrän det utan rimligt tvivel är bevisat att brott begåtts.

I vårt liberala parti måste vi hävda individens rätt mot samhället, det är en viktig grundsten i vår ideologi och den måste vi slå vakt om. Vi måste i alla läget motarbeta alla former av myndighetsförtryck och inte döma någon förrän det utan tvivel är bevisat att ett fel är begånget.

Vi har en utmärkt talesman(kvinna) för äldrefrågor inom Folkpartiet som är väl insatt i äldrefrågor ur alla perspektiv och hon heter Barbro Westerholm. Hon skriver bl.a. att:

”I utredningen Bo bra hela livet var alla eniga om att det behövdes fler särskilda boenden (vård- och omsorgsboenden). Antalet ökar och är nu drygt 96 000, det vill säga 2 000 fler än för två år sedan. Samtidigt skapas trygghetsboenden i snabbare takt vilket kan förebygga behov av särskilda boenden. Stimulansbidrag utgår för båda dessa boendeformer för att höja kvaliteten och bidra till att hålla hyrorna nere. Folkpartiet driver dessutom frågan om höjt bostadstillägg.”

Med detta som bakgrund vill Folkpartiet i Finspång driva frågan om ett mera differentierat äldreboende med större satsning på trygghetsboende. Vi tänker oss ett trygghetsboende insprängt i det normala boendet då vi tror att både unga och gamla skulle må bäst av detta.

De rödgröna partierna har meddelat att de vill återinföra en skatt på sparande och investeringar i Sverige, förmögenhetsskatt. Den ska inbringa fyra miljarder kronor och detaljutformningen ska utredas först om de vinner valet.

Vi har tidigare haft en förmögenhetsskatt i Sverige. Den gav just drygt fyra miljarder i intäkt. Men den var i verkligheten mycket kostsam för vårt land.

Förmögenheter är nämligen väldigt lätta att flytta utomlands - vilket var precis vad som skedde. I stället för att investeras i företag i Sverige, så flyttas kapitalet utomlands och investeras i utländska företag i utlandet.

Vem tjänar på det? Inte Sverige i alla fall.

Beräkningar tyder på att osannolika 500 miljarder kronor flyttades ut ur Sverige för att undvika förmögenhetsskatten. Detta är pengar som skapar jobb och företag utomlands, i stället för i Sverige.

Det som är svårt att flytta utomlands är fastigheter. Den som är äldre och har betalat av sina lån sitter på en förmögenhet i form av sin villa eller sin bostadsrätt. Med en återinförd förmögenhetsskatt blir i praktiken äldre människors boende hårdbeskattat.

Att miljarder kronor, som istället kan ge jobb i Sverige, nu ska drivas utomlands är en huvudlös politik.

Den avskaffade förmögenhetsskatten var en viktig del i att göra Sverige mer attraktivt för företag och investeringar. Nu ska de rödgröna rulla tillbaka problemen. Huvudlöst.

Människor ska inte behöva lida för problem som i en välfungerande rehabiliterings kedja kan åtgärdas.
Personer med olika problem ska få det stöd som är nödvändigt för att kunna leva ett så gott liv som möjligt.
Samarbetet mellan kommun och landsting måste utvecklas, och kompetensen på vårdcentralerna öka. Stödet till barn och ungdomar måste förbättras, liksom stödet till anhöriga.
Ingen ska behöva känna otrygghet i att inte få det stöd som behövs, eller drabbas av bristande samarbete eller dålig planering mellan olika huvudmän.
Mot den bakgrunden kan vi sakna Socsam-samarbetet som tidigare fanns och som också visade på mycket gott resultat. Nu gäller det trots allt att se till så nya samarbeten skapas och att trösklarna blir lägre och att de olika huvudmännen ser samarbete som en självklarhet med individen i fokus!

Under gårdagens fullmäktige behandlades en motion från Socialdemokraterna angående inrättandet av feriejobb för ungdomar mellan 16 och 17 år. Samtliga partier ställde sig bakom förslaget.

Feriejobben innebär sommarjobb inom kommunal verksamhet och timlönen är 60 kr. Jobben är viktiga för att ge ungdomar erfarenheter och referenser som ett led i att komma in på arbetsmarknaden.

Extra roligt att Alliansregeringen på samma dag lovar 100 nya miljoner till kommunerna och just feriearbeten. Omräknat till platser innebär det 15 000 stycken!

Nu hoppas vi att Finspång kan erbjuda inte bara 150 utan betydligt fler. Vi bevakar detta och så hoppas vi att vi som kommun kan utöka antalet platser ytterligare!

Just nu pågår en debatt om politikens vara eller inte vara i skolan eller kanske framför allt vilka partier som ska få tillträde till skolan och få berätta vad man står för.

I Finspång kommer frågan upp för beslut om rekommendation till kommunens skolor nu på fredag då Demokratiberedningen har möte.

Folkpartiet har alltid förespråkat en öppen debatt och vi har allt som oftast tagit debatten med de främlingsfientliga partierna. Vi tror inte på att, likt en struts, “sticka huvudet i sanden”. Dessa åsikter finns i samhället och ska bemötas med fakta och argumentation.

När det gäller skolan och dess hållning inför det stundande valet och vilka partier som ska accepteras så måste vi först klargöra en sak; ett av skolans viktigaste uppdrag är att arbeta för allas lika värde och också motarbeta intolerans. På samma gång vill vi också säga att inget parti har en ovillkorad rätt till skolan och dess lokaler. Men det bör vara varje skolledares självklara inställning att inse vikten av att låta elever diskutera politik och också få ta del av de politiska partiernas ståndpunkter. Skolan är ju en plats för lärande och undervisning!

Att som vissa skolor helt förbjuda vissa partier att få komma till skolan på grund av deras åsikt är fel väg att gå. Det är dock viktigt att skolledaren får avgöra på vilket sätt det politiska samtalet blir en del av undervisningen. Bokbord och flygbladsutdelning bör övervägas noggrant och är ett tveksamt inslag. Istället bör lärarna förbereda eleverna på att kritiskt granska ALLA partier och också förbereda eleverna på dialog med partiernas representanter som vill besöka skolorna.

Så för oss i Folkpartiet i Finspång är vår inställning klar och tydlig; tillåt partierna att komma till skolorna men se till att det blir en del av undervisningen!!

Idag lämnar regeringen, med Jan Björklund i spetsen, propositionen om ny skollag till riksdagen. Den nya skollagen har debatterats flitigt och är en fråga många har åsikter om.

Den nya skollagen lägger om hela kursen på svensk utbildningspolitik. Med den nya skollagen kommer svenska elever att få en skola med både högre kunskapskrav och bättre ordning. Dessutom stärks elevernas rätt till stöd och hjälp.

Den nya skollagen gäller från förskola till vuxenutbildning och det är förstås många ändringar som föreslås. En viktig förändring rör bl a behörighetsreglerna till gymnasieskolans yrkesprogram som nu skärps för att uppvärdera och höja kvalitén på yrkesutbildningen i Sverige.

Dessutom tar vi nu bort gamla IV, det individuella programmet som var tänkt som ett undantag när det infördes, men som har blivit ett av gymnasiets största program. IV ersätts nu med fem introduktionsprogram, för att ge eleverna bättre möjlighet att utifrån sina förutsättningar och vilja antingen fortsätta plugga eller börja arbeta.

Några andra intressanta förslag är:

Nya karriärmöjligheter för lärare; lektorer återinförs.

Skärpta krav på lärare; endast den som har behörighet får tillsvidareanställas.

Samma regler för friskolor som för offentliga skolor

Fler disciplinära åtgärder möjliggörs för rektorer i det fall elever stör ordningen i skolan.

Den nya skollagen ska behandlas av riksdagen under våren och kommer, om den antas, att börja gälla from 1 juli 2011.

Idag har Mona Sahlin berättat om vilken försvarspolitik hon vill föra om hon blir statsminister. Försvarsbudgeten ska minskas med två miljarder per år. Samtidigt ska det satsas mer på försvarsindustrin. Hon själv vill bibehålla närvaron i Afghanistan.

Försvarsbudgeten består i praktiken av tre delar; försvarsmateriel, internationell verksamhet och militärt försvar av Sverige. Om de två förstnämnda ska öka eller ha samma utrymme i budgeten som idag, kommer nedskärningarna i vårt eget nationella försvar att bli betydande. I dessa besked glider dock Mona Sahlin.

Ska två miljarder, eller mer, tas från försvarsmakten varje år blir det omfattande nedläggningar av förband i insatsorganisationen och av regementen och flottiljer i grundutbildningsorganisationen.

Utvecklingen i Ryssland är oroande. Landet och regimen utvecklas i mer auktoritär riktning. De satsar på återupprustning och flyttar fram sina säkerhetspolitiska positioner i Östersjöområdet. Min slutsats är att Sverige snarast kommer att behöva förstärka försvarsförmågan i framtiden.

Sverige fattade ett försvarsbeslut i riksdagen i våras. Detta genomförs nu. Tillgängligheten ökas. Insatsorganisationen vässas. Vi övergår till ett system med kontraktsanställda soldater och sjömän. Självfallet står Folkpartiet bakom detta beslut, och de följdbeslut som nu måste fattas.

Men samtidigt som steg ett i en försvarsförnyelse nu genomförs, kommer det snart att vara dags att fundera över steg två. Försvarsbeslut förbereds i flera år, och gäller sedan i ungefär lika många. Under den kommande mandatperioden ska nästa försvarsbeslut förberedas och fattas.

En viktig del i dagens försvarsbeslut är inrättandet av en förbandsreserv; alltså möjligheten att kunna mobilisera fler förband än de som är fast anställda, om det uppstår ett krigshot. För internationella insatser krävs frivilliga anställda förband. Men om Sverige hotas behöver vi kunna ställa upp fler förband. Vitsen med en förbandsreserv är att det är ett ekonomiskt sätt att snabbt kunna blåsa upp försvaret. Förbandsreserven består av personal som har varit anställda som soldater och övergått i civil verksamhet, men som kan kallas in. Förbandsreserven består i det nya försvarsbeslutet av fyra bataljoner. Från Folkpartiets sida menar vi att förbandsreserven i framtiden borde kunna mobilisera brigadförband, förslagsvis fem brigader. En av dem bör vara en Gotlandsbrigad. Som jämförelse kan nämnas att för 25 år sedan kunde Sverige mobilisera hela 29 brigader.

Försvarets utformning måste styras av hur vi värderar vår omvärld, inte minst Ryssland. Det rödgröna beskedet om att dra in två miljarder från försvaret, samtidigt som utvecklingen i Ryssland går åt fel håll, är obegripligt. Enda slutsatsen är att Mona Sahlin låter Lars Ohly bestämma försvarspolitiken.

I dag har vi fått ytterligare ett skäl att behålla alliansregeringen.

Just för tillfället är Finspångs skolungdomar lediga för höstlov men under förra veckan och följande två veckor efter lovet har ungdomarna i årskurserna 7-9 samt gymnasiet schemalagd LUPP. Förkortningen LUPP står för Lokal Uppföljning av Ungdomspolitik och är en enkätundersökning där ungdomarna får svara på frågor om möjligheten till inflytande, sin fritid och hälsa, om skolan och mycket mer. Svaren ska senare användas som underlag vid politiska beslut och också vid undervisning i skolan. Folkpartiet i Finspång har varit och är drivande i frågor som rör ungdomsinflytande och vi är glada över att denna enkät genomförs i kommunen.

Det är Ungdomsstyrelsen som 2001 tog initiativet till denna enkätundersökning. Fram till idag har mer än en fjärdedel av alla kommuner i Sverige genomfört undersökningen. Vi i Folkpartiet i Finspång tycker att det skulle vara obligatoriskt för alla kommuner att genomföra den, om inte varje år så vartannat!
Vi ser fram emot svaren och hoppas på både ris och ros!!

Som första parti kräver Folkpartiet nu att skolan återigen ska bli statlig. Det skriver Helene Odenjung, Torkild Strandberg och jag på Dagens Nyheters debattsida i dag.

Det delade ledarskapet mellan stat och kommun skapar ett rörigt system. När problem uppstår skyller staten på kommunerna, och kommunerna på staten.

Sedan början av 1990-talet har också läraryrkets status sjunkit. Det är allt svårare att rekrytera de mest studiebegåvade och motiverade ungdomarna till läraryrket.

Det viktigaste skälen för en statlig skola är dock alla barns rätt till en likvärdig utbildning. Det kan skilja femtio tusen kronor per elev mellan de kommuner som satsar mest och de som satsar minst. I vissa kommuner blir alla eller nästan alla elever behöriga att söka till gymnasiet - i andra når ett stort antal aldrig kraven.

Självklart ska kommunerna ha inflytande över vissa delar av skolan, till exempel infrastrukturen kring skolverksamheten. Men det är nu dags att starta en debatt om framtidens styrning av den kanske viktigaste delen av offentlig sektor.